Hej bloggen!

Ja, tänk att vi nu är inne på dag 321 av året 2015!!!

-Jisses, vad snabbt dagarna går!

Det är bara 44 dagar kvar av detta år nu...swosh så var 2015 överstökat och förbrukat. Dagar man aldrig får igen.

Har man gjort något bra detta år då?

Personligen så kan jag inte erinra mig om att jag har gjort så mycket förändringar i år. Kanske man har utvecklats fast man inte vet om det?

Idag har solen lyckats tränga sig fram genom molnen och det är ca 4 plusgrader ute. Dock är jag väldigt frusen, så jag har tänt hela 22 ljus här inne i huset, trots att solen skiner :-)

Egentligen borde jag lämna bloggen just nu, för det riktigt kliar i själ och fingrar att få skriva av sig och gnälla lite.

Ska jag, eller ska jag inte?

Jorrå, här kommer det:

-Attans skrot-ryggs-elände!!!

Japp, nu var det gjort...å med fet och stor text också blev det -hejja mig!  

Ibland måste man bara få klaga, även om det inte är så roligt. Allt i livet är inte bra helt enkelt. Vanligtvis brukar jag hålla mig ifrån bloggen när jag känner mig så här, men nu har det varit så ofta och så mycket, så det innebär att jag aldrig kan skriva här i bloggen. Visst kan man tycka att det är lite att gnälla om, då man jämför med terrorist-attacker här och var i världen just nu. Det är så fruktansvärt vad vissa människor utsätter andra för!!! Det gör ont i hjärtat när man tänker på att människor är så trasig i huvudet att de kan medvetet skada och döda andra männsiskor!

Ja, som vi alla vet så är ju allt relativt...och jag känner att jag inte ska gnälla, det har väl inte jag rätt till?

MEN att hela tiden känna denna smärta för varje steg man tar och gör är otroligt jobbigt! :-(

Det hade känts så bra nu med en liten uppiggande händelse, en liten morot, så man orkar lite till. Ty detta frestar verkligen på humöret! 

Då så...då var gallan spydd!  

Nu kan jag fortsätta dagen, med att försöka stretcha och göra övningar som förhoppningsvis gör att låsningen går till sig. Åtminståne att jag kan räta upp ryggen lite mer. Kanske man till och med ska våga sig på en liten prommis här i området. Ja, det vill säga om jag lyckas med att få mig rak. Tänker absolut inte gå omkring som en krokig gumma!

På återseende...och då förhoppningsvis, mår jag bättre både fysiskt och psykiskt!

Bye!
________
___
_